Enetiko kastro Naxou

Det venetianska Kastro tronar på den högsta punkten i Naxos stad (Chora), en kompakt, muromgärdad citadell som hertigdömet Arkipelagen uppförde på 1200-talet och oavbrutet förstärkte under de följande trehundra åren. Dess torn och portbyggnad är till stora delar fortfarande intakta, och att gå genom huvudentrén – Traniporten, flankerad av venetianska adelsfamiljers vapensköldar – är ett av de mer slående ögonblicken du får uppleva på ön.

Till skillnad från många medeltida befästningar i Egeiska havet som bara överlevt som ruiner, är Kastro på Naxos ett bebott kvarter. Vitkalkade hus lutar sig mot innermurarna, en katolsk katedral upptar dess mitt, och en handfull små museer är inrymda i forna venetianska herrgårdar. Kombinationen av befästningshistoria, religiös arkitektur och bebodda gränder gör det värt minst ett par timmar.

Vad du kan förvänta dig

Kastro upptar krönet på den klippiga kullen ovanför stadsdelen Bourgos – den lägre, äldre ortodoxa delen av Chora. Yttermurarna bildar en oregelbunden femhörning, och i hörnen kan du fortfarande urskilja grunderna till de ursprungliga vakttornen. Inuti är gatunätet medeltida: smala, oregelbundna gränder som tar slut i en återvändsgränd eller svänger tvärt utan förvarning.

Den romersk-katolska katedralen tillägnad Jungfru Marie tempelgång dominerar det inre torget och speglar den venetianskt katolska härskarklass som i århundraden trängde undan öns ortodoxa majoritet. Alldeles intill rymmer det forna ursulinerklostret Naxos arkeologiska museum, som hyser en av de mer betydande samlingarna av kykladiska figuriner och protogeometrisk keramik i Grekland – skäl nog att stanna kvar en stund.

Flera av de gamla tornhusen längs den inre kanten har behållit sina skulpterade venetianska dörromfattningar och heraldiska reliefer. Du behöver ingen biljett för att gå längs Kastros gator; enskilda platser som det arkeologiska museet tar ut separat inträde.

Hur du tar dig dit

Kastro ligger 10–15 minuters promenad uppför från strandpromenaden i Naxos stad. Från huvudhamnen, gå inåt land genom marknadsgatan (Papavassiliou) mot stadsdelen Bourgos och följ sedan skyltarna uppför mot Kastro. Traniporten på norra sidan och en andra port i söder är de huvudsakliga fotgängarentréerna.

Det finns ingen fordonsinfart innanför murarna, och gränderna som leder upp från Bourgos är branta och på sina ställen trappstegsförsedda – ha skor med bra grepp. Taxi kan släppa av dig vid kullens fot, på Kastros omgivande väg. Det finns ingen särskild busshållplats vid själva Kastro; bussarna trafikerar Naxos stads centrala torg (Plateia Protodikiou), varifrån promenaden uppför tar omkring 12 minuter.

Om du anländer med färja syns Kastro från hamnen – kullen rakt bakom den berömda holmen Portara.

Bästa tiden att besöka

Tidig morgon är den bästa tiden att utforska gränderna: ljuset är svalare, gränderna är lugna, och stenen får en varm ton innan middagens gnistrande ljus plattar ut allt. Sen eftermiddag är det näst bästa tillfället, och de västvända murarna fångar ett utmärkt solnedgångsljus.

Juli och augusti för med sig folkmassor till den nedre staden, men Kastro i sig är aldrig överväldigande fullt – dess branta uppstigning avskräcker tillfällig fotgängartrafik. Våren (april–juni) och tidig höst (september–oktober) erbjuder de bekvämaste förhållandena för att vandra runt i kvarteret och besöka museerna utan hetta eller trängsel.

Kastros historia

Marco Sanudo, en venetiansk adelsman som skar ut ett eget förläning efter det fjärde korståget, grundade hertigdömet Arkipelagen 1207 och gjorde Naxos till dess huvudstad. Kastro var dynastins maktsäte. Venetianska familjer – Barozzi, Crispi, Sommaripa – byggde sina tornhus här och höll ön mot det osmanska trycket i över tre århundraden, en anmärkningsvärt lång tid för ett litet egeiskt hertigdöme.

Osmanerna tog Naxos 1566, men i stället för att riva Kastro lät de det till stora delar stå kvar. Den katolska gemenskapen fortsatte att bebo det under osmanskt styre, vilket är skälet till att katedralen och ursulinerklostret överlevde. Vid 1800-talet, efter den grekiska självständigheten, hade Kastro blivit en stilla bakgata inom den växande moderna staden, och den relativa vanvården är en del av förklaringen till att så mycket av den medeltida väven fortfarande är intakt.

Tips för besöket

• Ta med kontanter till det arkeologiska museet. Kortbetalning på mindre ömuseer är ojämn; några euro i mynt täcker inträdet.
• De heraldiska sniderierna vid Traniporten är lätta att missa. Stanna och blicka upp mot överstycket när du passerar – marmorreliefen är ursprunglig stenhuggarkonst från 1200-talet.
• Ha täckta skor. Kullerstenen inne i Kastro är ojämn, och en del av de brantare gränderna saknar räcke.
• Avsätt tid för det arkeologiska museet. Samlingen av kykladiska figuriner är verkligt betydelsefull och tar omkring 45 minuter att se ordentligt.
• Kontrollera museernas öppettider innan du går. Grekiska statliga museer är ofta stängda på tisdagar, och under lågsäsong kan öppettiderna vara begränsade.
• Utsikterna från yttermurarna vetter mot väster, mot hamnen och Portara – planera att vara här uppe under dagsljusets sista timme om ditt schema tillåter.